Pinsamt var ordet

Under middagen igår kväll, plingade det på dörren. "Hej, jag kommer från Hässelby fotboll... blablabla... samlar in pengar... vill du köpa blommor?" Medan mamma irrar runt i jakt på pengar ropar pappa från köket till killen vid dörren "Vilken årskull är laget då?" "92:or" ... "Nejmen jaha, vi har ju en 92 här! Sofia, ska du inte ta en titt och se om du känner igen honom?"

Pinsamt.

Ska jag säga "Öhm... nej."? Nej... skulle inte tro det. Blir inte bättre. Så jag blev ju tvungen att traska ut i hallen. Titta upp, och självklart så är han skitsnygg. Pinsamt. Lyfter på ögonbrynen, "Nepp! Känner inte igen honom." Pinsamt. Går ut och skäms i köket. Pinsamt.


EDIT: Måste ju tillägga att jag för tillfället inte var särskilt vacker. En knut mitt på huvet som hamnat lite slarvigt på sniskan då jag var i princip nyvaken. Håret som inte satt fast i knuten stod åt lite olika håll. Alltså... vad tänkte jag på?

Kommentarer
Postat av: Emma

Asså det där e så kul så att jag skrattar på mej sofia!! Hohoho xD

2009-05-30 @ 15:30:36
Postat av: Sofia

Hm, jo.. såhär i efterhand kanske. Men då var det pinsamt. Väldigt pinsamt...

2009-05-30 @ 15:49:54
URL: http://sofiaelviranyberg.blogg.se/
Postat av: fia

hahahaha det här var ju aaaaaaaskuuuul!!!!! hahahah!!! XD XD

2009-06-02 @ 21:36:19
Postat av: Bella

hahahahah sööto, hälsa snyggingen nästa gång han kommer förbi ;)

2009-06-03 @ 23:50:18
Postat av: Sofia

Värst vad alla verkar ha roligt åt det här, haha. Jomen visst Bella, jag lovar ;D

2009-06-04 @ 18:25:50
URL: http://sofiaelviranyberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0