Vid samma tid förra veckan, satt hela familjen framför TVn och tittade på Bingolottos Uppesittarkväll. Tillslut lyckades jag vinna 100 kronor (:D), som vi använde till att köpa nya lotter...

Nu sitter vi här igen. Bingot har precis varit. Jag vann inte ett dyft. Ingen av oss vann nåt dyft. (Dyft? Vilket sjukt fult ord) (... jag säger 'sjukt' för ofta...). Jag hade fyra i rad på tre ställen. 1000, 50000, 250000. Jag ville ha Gustav 55, Gustav 56 eller Ivar 25. Vad fick jag? Ingenting. Tack så jäkla mycket, Lotta Engberg.



(Som jag tidigare nämnt så ja, är jag förtidspensionerad. För mycket stress i skolan. Pallade inte trycket, liksom. Världens coolaste pensionär. Det är jag det. Och Bert såklart. Bert Ljung. Han är kung.)


(Jag är en rimtalang)

För ett par dagar sen hade jag världens märkligaste dröm.

Jag och några från klassen (eller vilka det nu var) startade krig mot tyskarna.

... ?

Vi tyckte att det vore roligt att skoja lite med dem, så vi sprang genom skogen (som var pulkabacken vid allmänna badet) ner till deras lilla borg och började skjuta på dem. Sen märkte vi att "Fan. De blev arga. Vi som bara villa skoja lite. Helskotta. He he... he." Snabbt som blixten springer vi tillbaka till våra små bilar som står uppe på Fagerstrand (min gata) för att ha en chans att hinna ifrån dem när de springer emot oss med sina vapen. Vissa strök med, oturligt nog. De var för långsamma. Tydligen så var jag snabb som vinden i den här drömmen.

Jag och fyra till åkte iväg i den lilla bilen. Resten har jag ingen aning om vart dom tog vägen. Upp i himlen, kanske. Sen åker jag framåt i tiden. När vi har blivit gamla och grå och sitter vid en ful parkbänk nånstans. Tänker tillbaka på det där kriget, och hur nöjda vi är med att vi lyckats hålla tyst om att det var vårt fel. Att det var vi som startat det bara för att skoja litegrann. För att vi hade tråkigt, typ. En hemlighet vi skulle bära med oss i graven.

Fullt normalt.

Jag har så grymt jäkla skitont i mina smalben/fotleder. Har gått omkring i Kista heeela dagen låååång i jakt på fina, billiga saker. Mellandagsrea... ni vet.

Det var kul.

Annat tycker mina smalben/fotleder. Som ni kanske kan förstå.

I vilket fall så spenderade jag lite pengar. Lite mer än lite. Men ändå inte mycket. Nu är jag glad. Tjock å gla kexchokla.

Kexchoklad är gott (Y)

För att verka lite mer positiv och inte bara ge er mina gillar-inte, så kan jag berätta för er att jag tycker om film, duktiga sångare, att skriva, tänka och vara lycklig.

Ha det bra!

Med vänliga hälsningar
Halvfullt

Nu är jag minsann nöjd. Så får det bli.

Ni får läsa mina små saker jag skrivit i den om ni vill. Inget måste. Men de berättar en del om mig. På sitt egna lilla sätt.

Men det bara blev så. Fast jag blev nöjd med den, på nån konstig vänster. Om ni tycker att den är alltför irriterande så hör av er. Så ska vi se om jag gör något åt det eller inte.

Förresten så hade Doris namnsdag för 51 minuter sen. Grattis i efterskott :D

Jag är fascinerad av gurkor. Hur ända in i rumpan kan de hålla ihop? Om jag vore uppbyggd av 96% vatten skulle jag inte vara särskilt uppbyggd. Mer... nerbyggd. En pöl. Plask!

De är ändå väldigt hårda av sig. Det är bara i mitten som det är sådär... mjukt och blött. Eller vått, om man så vill. Jag förstår mig helt enkelt inte på dom. De är dumma. Ungefär som elefanter som inte kan hoppa. Som Libyens flagga som är helgrön, fåglar, vakuum, eller hur man kan tycka att vår snyggran Jörgen är en fulgran (Ja, jag har döpt den till Jörgen. Tjugondedag Knut blir det begravning). Skitdumt.


Så, alltså. Det där att gurkor bara består av en himla massa vatten är fel. Det är bara ljug. Pilutta er!
<-- konstiga saker


(att Libyens flagga är helgrön skrev jag bara för att visa att jag är lite allmänbildad, om än väldigt väldigt lite)

Rubriken är för de som inte förstod min lilla gåta i senaste inlägget. Och bra Linus, att du hittat hem igen (Y).

Jahaa gott folk. Vad har lilla Sofia hittat på idag måntro? (som jag inte vet hur det stavas, men vägrar skriva "(stavning?)" efteråt.)

Jag har varit i Barkarby i bokaffärn och på IKEA och fikat. Massor. Mycket trevligt. Jag är ett fan av böcker, så jag tycker om outleten i Barkarby där... ni vet. Stället där de säljer böcker. Billigt. Jag gillaaaa, WUHO!

Hrm, i alla fall. Jag hittade inte boken jag hoppats på "Vad varje svensk bör veta". Vill nämligen läsa lite i den i ett försök till att bli allmänbildad. Är trött på att vara så... oallmänbildad. Vi får se hur det går. Istället fann jag P.S. I love you. Som tydigen ska vara bajsbra. Jag ger den en chans :D

Med tanke på allmänbildning, så har jag funderat på hur allmänbildad jag är. På ett ungefär. Och, hm. Inte så värst. Jag kan geografi. Och det var väl kanske allt. Jag vet inte vad bokstäverna i NATO står för, vad det är, eller vad de gör. Jag vet inte vem som var statsminister innan Göran Persson eller vad den förre kungen hette. Jag vet inte heller hur man skriver 100 med romerska siffror. Jag vet inte vad Sound of Music handlar om. Jag vet inte i vilken film de säger "You talkin' to me?". Jag vet inte när Sverige fick högertrafik. Jag vet inte hur man säger 'tärningen är kastad' på latin. Och jag vet faktiskt inte ens mellan vilka år första världskriget höll på.


Jag har nu beställt allmänbildning från adlibris.

Kvällen innan var det Bingolottos Uppesittarkväll med familjen. Skratta på, det gjorde jag. Men jag vann ändå 100 kronor. Jag är glad. (Även om pengarna inte är mina). Och! Det var faktiskt väldigt mysigt.

På julaftonsmorgon vaknar jag (såklart). Traskar upp och öppnar min julstrumpegrej. Mr Bean, första säsongen av Dexter och ett paket toffifee hittar vi där. Tack tomtenissar.

Gröt till frukost, med julskinka på sidan om. Jag fick mandeln. Heja mig.

Julklappsöppning. Klappar från farmor&farfar och från syskonen öppnas. Ett plattång från f&f och underkläder från syskonen. Tackar, tackar.

Familjen spelar TP tillsammans. Très mysigt (Y)

Kalle Anka klockan tre får man inte missa. Med hemgjort julgodis, lussebullar, kakor (inga pepparkakor, faktiskt) och Blackebergshavrebollar sitter vi och ler fånigt åt Tomteverkstan, Piff&Puff och Askungen. Det är ju så grymt jädra skitbra. "H-h-har den äran." "Nejnej, dumsnut!"

Julklappsöppning nummer två. Klappar från mutti och vati öppnas. Jag får mysig morgonrock, mysiga mystofflor, Spyro the Dragonfly ps2, DKNY-parfym, underkläder, fodral till iPod, hörlurar, värmeskyddande spray till mes cheveux (hår, på franska) och en GGGGG-grej, om ni förstår vad det betyder. Mehehe. Tack så mycket :D!

Jag och Ida sätter oss och spelar Spyro-spelet som hon fick. Något med "hero"... störtlöjligt. Hohoho. Men asch så roligt. Ida och jag är Spyronördar. Def.

Mormor och morfar kommer på besök på kvällen. Klappar öppnas! Jag får ett par vinterskor. Behövdes verkligen. Alltså, verkligen. Typ. Liksom. Ja, ni förstår. Tack igen!

Julbord. Mums. Mer Spyro-speleri. Godisätande. Mormor och morfar går hem, och vi sätter oss och spelar TP igen. Jag börjar blir grymt smart. AKTA ER!

Kill Bill 2 går på TV, men känns inte riktigt som julaftonsmaterial. Lägger mig i sängen och ser på Dexter istället. För er som inte vet vad det är, så handlar det om en rättsmedicinerare som är psykiskt störd (men good-looking) och har ett behov av att döda människor. För att göra det på ett lite mer "snällt" sätt så dödar han bara mördare. Han verkar vara väldigt fascinerad av blod. Han sparar en droppe blod från alla han någonsin dödat. Mycket... konstigt. I alla fall så arbetar han med polisen. Så.. ja... han är antagligen grym på att maska.



Maska = dölja vem han egentligen är. I alla fall på Sofia-språk. Vet inte om det betyder så egentligen, alltså. Gud vilket onödigt tillägg.


Där har ni min jul. God jul i efterskott <3

Ni fick ett hjärta! Det har ni aldrig fått förut. Jag känner mig... snäll.


Juste. Om någon vill ha bilder på julklappar så är det bara att fråga :D (som om, liksom) (rimdrottningen såååfia)

Bara för att klockan är över tolv. Ett riktigt god jul-inlägg kommer imorn. Oroa er inte!

Jag MÅSTE skaffa mig en ny header. Den där är så gammal. Även om seriestrippen fortfarande är minst lika rolig som förut. Menmen. Ut med det gamla, in med det nya. Nytt, nytt, nytt ska det va, sa katten och doppa kossan i chokla'.

Måste bara hitta på något bra först. Fyndigt, roligt, Sofiigt eller bara... normalt.

Vi har tydligen inte lyckats så bra med det juliga i år. Först var det den fula julgranen (som jag tycker är fin), och sen var det våra chokladpraliner.

Vi gjorde tre olika fyllningar. Den första var hallonfudge. Den brändes. Den andra var nougat-nånting. Den blev... helt okej. Den sista var lingongrejsimojs. Det smakade gott, vilket man kanske inte kan tro.

I alla fall. De största problemen kom väl när det var tid att doppa fyllningarna i choklad...

Lingongrejsimojsen hade legat i frysen så att den skulle vara stel och fin, och inte rinnig. Och.. ja.. det gick sådär. Det blev en enda smörja. Mutti slafsade av en bit med skeden som jag sen på någon vänster skulle lyckas rulla i smält choklad innan de hann smälta sönder totalt. Det gick inte så bra. Smörjan försvann in i chokladen på en gång. Nästan omöjligt att uppfatta vad som var choklad och vad som var fyllning när jag skulle ta upp den... Så.. ja.

Jag lyckades i alla fall att doppa alla bitar. Men... de är inte jääättefina. De i ljus choklad ser ut som bajshögar och de i vit choklad ser ut som... paddor doppade i vit choklad. Inte väldigt smaskigt.

Jag visar inga bilder, då de kan förstöra julgodisaptiten för de nästa veckorna. Det är för er skull.

Vi har en fulgran i år. En väldigt-ful-gran-fulgran. Tycker min syster. själv tycker jag att den blev riktigt fin. Mycket glitter, många kulor, en nalle på toppen... lite mysig, sådär. Det märks att det är vi som har gjort den. Vi är inte en "vi-som-klär-granen-skitsnyggt-och-likadant-varje-nedrans-år"-familj. Och det är jag minsann stolt över.

Hur som helst. Här är vår (fina) gran:

Notera vår halmnalle-julstjärna i toppen! Vi band fast den med en bit glitter. Så nu hänger den där, väldigt... hängd.


Den här bilden gör granen mer rättvisa. Ger den lite högre mysfaktor.


Den andra bilden är tagen utan blixt.
Blixt förstör alltid alla bilder. Det blir så fult. Och tråkigt. Och.. förstört. För visst är granen MYCKET FINARE på den den oblixtiga bilden? :D Och visst är inte granen så otroligt skitful som min syster påstår?

Skolavslutning i...  när sjutton var det? Vad är det för dag idag... Fan. Vänta lite.

(fem minuter senare)

Okej. Jag börjar om. HEJJJ! I fredags var det skolavslutning (Y)(Y)(Y)(Y). Superb. Enda nackdelen med det hela är väl att vi hade lektioner på avslutningsdagen. Men det är väl så man gör i gymnasiet, I guess. Bajs.

Jo, juste. En till bakre-hals-del... Jag har fått två stora blåmärken på mitt knä. :(
Jag får väl kanske skylla med själv, heh. Jag stod nämligen i sprialtrappan under avslutningsgrejsimojs-ceremonin.. och blev lite smått rastlös. Bestämde mig därför för att trycka igenom mitt ben mellan järnstängerna i staketet. Och... mitt knä måste ha tjocknat. Jag fick inte ut det. Jag försökte vrida, dra lite försiktigt, men tjoho vad det inte gick. Istället fick jag dra som satan (men väldigt diskret såklart) tills det lossna. Fy satan och perkeles kanelbulle vad ont det gjorde. Blåmärken på g.

Så, här sitter jag nu, ensam framför datorn tillsammans med mina två feta blåmärken på höger knä. Ett på höger sida, ett på vänster (vilket iofs gör mig o-ensam... blåmärken är väldigt sällskapliga, även om de är asociala, vilket i sin tur inte heller gör nåt, eftersom jag är minst lika asocial själv).

Jag ska nog tänka lite mer nästa gång. Kanske.

Igår fick vi information om "tillfälligt ändrad sophämtningsdag". Mycket intressant.

De tyckte inte att det räckte med en lapp?