Cry-Baby

Jag såg filmen Cry-Baby häromdagen. En film med Johnny Depp från -89, men som utspelar sig på 50-talet då rockabillyn var inne.

En väldigt bra sammanfattning av filmen:
Filmen handlar om den lite halvkriminella rockabillyn Wade Walker (kallas Cry-Baby för att han alltid gråter EN endaste tår när han väl gråter) och hans små rockabillykompisar och hur de inte tycker om medelklassfolk och vice versa. Cry-Baby blir dock kär i en medelklassare (Allison) och det blir fightfightFIGHT! Allisons s.k. vänner bränner upp Cry-Babys sprillans nya motorcykel och han blir asarg.

Betyg: 2,75/5
Filmen i sig var egentligen inte så bra. Skådespelet var halvdant, handlingen okej. Det som lyfte den var musiken (den klassas som musikal på wikipedia) och ett JÄTTESTORT plus (och även anledningen till att jag köpte filmen) är att Cry-Baby spelas av Johnny Depp. Då var han 26 bast och supermegasnygg. Fast hans skådespelartalanger hade tyvärr inte kommit riktigt än... Blev dessutom lite besviken över att det inte var han som sjöng på riktigt, utan någon annan random snubbe.. :( Men ja, betyget höjdes med 0,25 för att det var Depp ;)

Nytt i filmhyllan


Quentin Tarantinos 'Reservoir Dogs'

'The Imaginarium of Doctor Parnassus' med Heath Ledger, Johnny Depp och Jude Law (tre snyggingar i en är lika med sUperbra)

'Music And Lyrics' - en vanlig, hederlig Hugh Grant-romcom-film

Och sist men inte minst - Tim Burtons 'James och jättepersikan'


Filmkväll, here I come

låt maratonet börja

Jag har precis fått hem saker från cdon.com (din skivbutik på nätet). Vill ni veta vad det var? Vill ni det vill ni det vill ni det?

Tamtamtaram:

The Bounty Hunter med min nya favvoskådis - Gerard Butler. Spelar annars i The Ugly Truth, P.S. I Love You, 300 och Phantom of the Opera. Han är najs!

Så var det även tre serier som folk har tjatat på mig att jag måste se. Lisa tipsade om True Blood, "De har sex hela tiden. Jag älskar vampyrsex." Serierna köpte jag för 99:- styck, filmen gick på 19. HUR BRA? cdon har feta rean. Bara ett tips, typ.


Och just nu lyssnar jag på lite Skrillex. Varför? För att här är det fett med fest.

(not)

Från vilken film kommer bilden?



Bonusfråga:
Varför har tjejen i bilden färg i håret?

Ett rätt = ett inlägg
Två rätt = två inlägg

Samma person behöver inte ha båda rätt. Kör hårt.

lööööv

Alltså. Var det någon mer än jag som dog igår eller?

Jay Smith + Madonna + KILT = fucking awesome

Jag är kär. Seriöst. Jag säger som Elin. "Alltså jag typ kom i brallan."


han blir snyggare för varje gång


EDIT: Okej, jag bör nog lägga till en sak. När jag såg att han skulle ha kilt på sig var det liksom "ohmygodfyfanvadfult" Jag är inget fan av kiltar. Alls. Men sen blev det bara så jäkla coolt. Där måste ni hålla med? Och det finns INGEN utom Jay som kan bära upp en kilt.. så nej Fisk, jag tänder inte på kiltar.. egentligen.

Harry Potter och dödsrelikerna

Vetnivad. Jag såg Harry Potter idag. På premiären. Wuhhhoooo vad cool jag är. Vi hade randig förmiddag (lediga fram till eftermiddagen), men så hade jag inte heller någon lektion på eftermiddagen så jag var l e d i g. Halvt. Vi var tvungna att traska till Vetenskapens Hus med astronomin på morgonen. Prutt. Men sen blev det bio. Biobiobio.

Vad jag tyckte om filmen? Tja. Den var bättre än femman och sexan, men jag tycker nog fortfarande att de fyra första är bättre. Det som den här filmen får plus för är att den var bättre gjord, på nåt vis. Annorlunda jämfört med de tidigare.

*tittar på imdb*

Hm, jag hade förväntat mig att det skulle vara en annan regissör, men icke. Det är David Yates, samma som gjorde 5 och 6. Trevligt. Men jo, den var ändå bättre gjord.

Jag har fått höra från många att jag inte har rätten att kommentera handlingen med tanke på att jag inte läst böckerna, men det skiter jag i. Eller, jag har i och för sig inte särskilt mycket att säga om den saken. Det var ett väldans abrupt slut. Bara för att det är en "del 1" antar jag. Det sög. Men nu kan man inte annat än att vänta på nästa.

Och fasen. Här hade jag tänkt skriva någonting asbra som jag kom på. Och så glömde jag det. Bara för att jag tittar på Roast på Berns. Attans bananer.

Då får jag väl helt enkelt ta och avsluta inlägget, måste sova. Har suttit och pluggat i flera timmar... jäkla fysikskit. Jag är fanimej en dödsrelik.


MORR! MORRMORRMORR!!

Jag har till min förskräckelse INTE fått se någon reklam för TV400s skräckvecka i år. Det skrämmer mig. Jag snurrade därför in på deras hemsida för att ta en titt på tablån. Inte. En. Skräckfilm. På. Hela. Veckan. JAG ÄR ARG! ARG!!! Jag har LÄNGTAT så länge. Det är det bästa med hela höstlovet och så TAR DE BORT DEN!

FY FAAAAN!

:( Och Doris, jag såg din kommentar i förra inlägget... tyvärr. Tyvärrtyvärrtyvärr. TV400 bangade. Vi kanske får köra vår egen skräckisveckis.

För alla PH-fans

Ikväll går alla avsnitt från veckan i repris på TV6. Det sätter igång om 23:00 och slutar sen runt halv två. Bra eller vad? Jag har nämligen missat hela veckan (förutom i onsdags) p.g.a. en massa plugg och andra lite halvt oviktiga saker, så jag tänkte ta igen allt nu. Har visserligen fått höra att det inte finns så många sköna personer.. och av det jag såg i onsdags så håller jag nog med. Hoppas det blir bättre. Just nu är mitt hatobjekt Melissa. Vilken störig brud. Emanuel verkar fett awesome, fast bara när han har håret uppsatt. Då ser han faktiskt rätt bra ut (brukar inte vara ett fan av killar med långt hår, men han är nog ett undantag). Dialekten, också.

Så, alltså: PARADISE HOTEL FFS!!


Emanuel, yao

10 orsaker att hata dig

Ja, Heath Ledger... du var bra. Älskar scenen, dansen, håret, haha.


Från vilken film kommer bilden?

Mutti vann den förra tävlingen (A clockwork orange), vad vill du ha i ditt inlägg? :) Om du tar den här först också är det tvåan som får nästa ;p


The Guardian

Den gick på tv igår, kanal fyra. Kevin Costner och Ashton Kutcher i huvudrollerna. Jag tyckte om den. Den hade lite av varje. Spänning, lycka, sorg o.s.v. Jag kan förstå att vissa tycker att den är lite seg, men det gjorde inte jag. Funkade väldigt bra, faktiskt. Och så knöts hela filmen ihop på ett så fint sätt i slutet. Jag har alltid hållit mig borta från den filmen förut när jag sett den på hyllorna i videobutiken. Jag vet inte riktigt varför, egentligen. Det måste ha någonting med fodralet att göra... den fick filmen att se ut som att den var något annat. Men den rekommenderas.



Problemet med "varje-gång-jag-ser-en-film-ska-jag-skriva-om-den-i-bloggen"-idén är nog att jag inte är så bra på recensioner. Det har aldrig varit min favorittexttyp, om man säger så. Jag föredrar noveller. Möjligtvis även debattartiklar. De brukar gå rätt bra. Men ni får nöja er med sånt här krafs.

Och Vanilla, ditt inlägg kommer, men det var en jobbig fråga...

Från vilken film kommer bilden?

Vanilla vann förra tävlingen (Amelie från Montmartre) och får ett eget inlägg i min blogg. Que'est-ce que tu veux? ("vad vill du ha" på franska, om du inte comprendade det)


"Varför tycker du så mycket om film?"

Film är ju underbart på så många olika sätt. Man får liksom chansen att sätta sig in i någon annans liv och situation, man får drömma lite, tänka lite. Vissa filmer är så smarta så man dör. Andra är så spännande så man skiter på sig. Det är sånt man inte upplever i vardagen. Det är människor som suttit och klurat ut en overklig story, och bara det att någon ens kan komma på såna storys är otroligt. Alla karaktärer och deras tankegångar, hur början och slutet - hela filmen - alltid klatschar ihop. I rymden finns inga känslor, Inception, Big fish, Donnie Darko, Nyckeln till frihet. Sen finns det såklart de filmer som är annorlunda, men fortfarande så jäkla bra. Amelie från Montmartre, Forrest Gump och Edward Scissorhands. Och de simpla som istället har humorn. Pirates of the Caribbean, Sweet home Alabama, Bridget Jones dagbok. Det finns ett så jäkla stort utbud. Det är som drömmar och fantasier på en skiva.


Från vilken film kommer bilden?

Eftersom Elsa vann den senaste, får hon ett eget inlägg i min blogg. Vad vill du ha i det :)?


Det där om skräckfilmer

En kommentar till det här inlägget:



Mjo, jag tycker mycket om skräck och ser på rätt många, men grejen är väl den att jag tycker om skräckfilmer, dels för spänningen och det faktum att man på något vis 'tävlar' lite i sitt eget huvud när man försöker tänka ut vem som blir sista överlevande och vem som är mördaren (jag har alltid grymt svårt för att hålla mina misstankar för mig själv... ibland går det bara inte), men även p.g.a. det psykiska. Det är intressant. (och jag vet att jag låter som ett freak när jag säger att mord är intressanta, men det är sant).

Så i allmänhet kan man väl säga att jag tycker om psykiska filmer och därmed även filmer som har lite djup och då blir skräckisar en liten färgklick i sig. De har liksom lite av det som jag älskar och en liten blandning av spänning och lite lättsamt äckel. Man kan inte bara sitta och titta på dramafilmer eller vara som filmkritikerna och säga att de enda bra filmerna är de djupa, så skräckisar är min favorit-bryta-av:are.

Låter jag helt sjuk i huvudet?

Från vilken film kommer bilden?


I rymden finns inga känslor

Jäkligt bra film. En av de bästa svenska, faktiskt.

Jag hörde redan på titeln att den skulle vara bra. En annorlunda titel betyder oftast en annorlunda film. Och annorlunda är bra. Jag hade alltså sjukt höga förväntningar, och visst levde den upp till dem.

Enligt mig är filmen djup. Det var så jag såg den i alla fall. Och det var det som gjorde den så bra. Om man bara ser på själva handlingen så är den mer "helt okej, liksom", men det var allting bakom handlingen som gjorde filmen. Allt var hela tiden så perfekt, bara passade perfekt. Klockrent. Jag var fast efter de första meningarna som sades. Det var så bra. Så rätt, så simpelt. Så jäkla bra, bara. Jag kommer inte ihåg de exakta orden så de förtjänar inte att skrivas, men jag log. Jag log lite genom hela filmen, faktiskt. Nästan. Den hade sina sorgliga stunder.

Underbar.

"En äkta Sofia-film" säger Malin.

Jo. Det är nog det.


Fångarna på Fortet - JA!

Det är Fångarna på Fortet om en kvart. Jag längtar. Har gjort det enda sen jag såg att det skulle börja igen. Eller rättare sagt sen jag såg att det var Gunde Svan som skulle vara programledare. Det programmet var ett av mina favoriter när jag var liten. Det här blir värsta nostalgitrippen! Lilla dvärgen är kvar och allting. Jag är glad :D!


och Gunde är ju gullig. jag tycker om hans dialekt.

Film är bra

Jag funtar på att lägga till en ny kategori. Jag har aldrig förut haft en tanke på att jag skulle kunna ha en "Film"-kategori, förrän jag såg att Elsa hade det på sin blogg (forskarskola-elsa). Det verkar ju väldans smart, måste jag säga. Speciellt när jag kollar på sjukt mycket film. Jag har faktiskt rotat fram alla mina biobiljetter (ja, jag har börjat spara på dem... sen i mars) och:

I mars gick jag på:
Alice i Underlandet två gånger
Avatar en gång

April:
Ingen

Maj:
Clash of the Titans
Beck - Levande begravd
Shutter Island

Juni:
Streetdance 3D
Kommissare Späck
Prince of Persia

Juli:
Eclipse
Sex and the City 2
Killers
Inception

Alltså, i princip, tre gånger i månaden sen i mars. 15 filmer totalt. Rätt bra jobbat, måste jag säga. Och grejen är... att sex gånger av dem var gratis för mig. Antingen har jag gått på bio med mina syskon och alltså fått betalt av m&p eller så har jag vunnit biljetter i en tävling eller så har jag gått med skolan. Jag älskar det.

Om jag då bara ser till att skriva ett litet inlägg när jag ser en film, blir det betydligt bättre uppdatering på den här bloggen. Det vore väl alltid trevligt, så säg?


Filmen jag vill se mest nu: I rymden finns inga känslor. Jag tror att det är en film för mig. Definitivt. Jag hoppashoppashoppas att den lever upp till mina förväntningar.


Pride and Prejudice

Jag har kommit fram till att jag är smått kär i filmen "Stolthet och fördom". Den är så mysig. Jag brukar inte vara väldigt mycket för gammaldags filmer, men den här är ju halvt underbar.

Jag hade börjat läsa boken "Stolthet och fördom och zombier", som alltså är Stolthet och fördom-boken blandat med lite zombier. Jag tyckte det lät asgrymt. Ett mycket bättre sätt att lära sig storyn på än att läsa originalboken (som verkade mycket tråkigare). Man fick nästan lite Tarantino-vibbar då och då. Fabulöst.

Men så såg jag den riktiga filmen när den gick på TV förut, och nu känns zombie-boken inte alls lika bra som den gjorde innan. Jag är lite besviken, faktiskt. På vad vet jag inte riktigt, men besviken är jag. Det är tillochmed så att jag knappt orkar läsa klart den. Mycket, mycket konstigt.

Jag vill se den igen!


Jag älskar Mr Darcy (höger... alltså).

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0