Häromdagen tappade jag min matlåda på golvet i lunchrummet. MEN, inte för att jag är klantig utan för att den var såsåså varm. Faktiskt. Och tydligen såg alla i rummet (förutom mina kompisar som frågade varför min matlåda var tom när jag kom tillbaka från mikrovågsugnarna. "hallååå, missade ni min show eller?"). Tjejen som satt närmast utbrast "Men neeej va trååkiigt!"

Mjo typ. Det var bulgur. Inte det lättaste att plocka upp från ett golv liksom.

Så jag gick runt med papper och skrapade upp min supergoda mat från ett fult golv och var ganska bitter. Då kom det fram en kille.

"Hej, jag tycker så synd om dig så jag vill att du ska ha den här."

Och så ger han mig en baguette från bikupan.

Jag blev typ jätteglad och lite mållös och klämde fram ett "Men, är du säker?" "Jaa ta den!" "Gud vad snäll du är, tack så jäättemycket!" *smile*. Och så gick han.

så.glad.

Ni minns Adriana? Well, she's back.

*massa prat om histologiplugg*




(Norreda är ett ställe mitt ute i skogen dit biomedicinarna ska i helgen. Vi ska äta, festa och bada bastu och temat är Norrland. Uhyä.)


(jomen hej igen förresten)