Historien om kon

Jag hittade världens roligaste uppsats. En riktig uppsats, alltså. Som en 10-åring har skrivit och lämnat in till läraren. Jag hörde den först från ett klipp från RixFm, men istället för att lägga in själva klippet (det är tråkigt), så skriver jag in den istället. Och, herregud... det barnet låter som ett väldigt roligt litet barn. (om det inte skulle vara fejkat förstås, men då är det ändå jävligt bra påhittat). 


Kon är ett husdjur, men den finns också utanför huset och den lever ofta på landet men den kommer också in till staden, men bara när den ska dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor. Den översta sidan, den nedersta sidan, den främre sidan, den bakre sidan, den ena sidan, den andra sidan, och den invändiga sidan. På den främsta sidan sitter huvudet och det är för att hornen ska ha någonting att sitta fast på. Hornen är av horn och de är bara till prydnad. De kan inte röra på sig, men det kan öronen. De sitter på sidan av hornen.Kon har två hål fram i huvudet, de kallas koögon. Kons mun kallas mule och det är nog för att den säger ”muu”. På den bakersta sidan sitter svansen och den använder de för att jaga bort flugor med så att de inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan och den ena sidan och den andra sidan är det bara hår. Det heter kohår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter ”kulör”. Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur. Men hur den blir det, det har jag inte lärt mig än.

Kon har fyra ben, de heter koben och de kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket men när den gör det så äter den alltid två gånger. De feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål, men hur den gör hålen, ja det har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne. Det märks, för vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar, kalvens pappa heter tjur och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter kofångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren efter det och det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur och därför gillar jag kon väldigt mycket.



Asså... HAHAHAHAHA.

Kommentarer
Postat av: Fredde fisk

hahahahhahahahha asbra! önskar nästan att jag va som den ungen när jag va 10!! :D

2009-10-06 @ 23:06:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0