En liten nostalgitripp
Hej, superawesome läsare!
Vet ni vad. Jag har övningskört. Det var längesen kan jag meddela. Jag och vati tog en tur igår. Först till Röda korset och lämnade saker, till Lövsta och slängde (andra) saker, Barkarby Oulet för att gå på bok/filmaffären, där jag för övrigt passade på att köpa Amélie från Montmartre för 59 riksdaler. Bra köp (Y). Amélie från Montmartre är en sån film som ALLA som har läst franska har sett, minst en gång. Jag såg den en gång i åttan, en gång i nian och en gång i ettan på gymnasiet. Jäkligt bra, faktiskt. Även om det tog ett tag för mig att inse det.
Men ja, jag gled visst ifrån ämnet. Övningskörning. Vi åkte runt litegrann och jag, med noll lokalsinne, hade ingen jäklans aning om var vi var. Till slut ser jag en skylt som det står "Viby" på... *Viby.. hm.. SOLLENTUNA!* Vi körde runt lite till tills vi kommer till ett radhusområde som jag känner igen. Röda gatan, gula gatan... blandade gatan. Det är där jag växte upp. Fina Malungsvägen 293 i det finaste området i Sollentuna med världens bästa grannar. Vårt lilla gråa hus som stod där bland alla de blåa, röda, turkosa och gula (vi bodde alltså på "blandade gatan"). De andra radhuslängorna hade bara röda hus (röda gatan) eller gula hus (gula gatan). Vi var bäst.
Och våra grannar var så trevliga! Tror att de tyckte om mig och Ida när vi sprang omkring där. Frågade efter gummisnoddar från brevbäraren, ritade fina teckningar och la i folks brevlådor... Vi brukade gå till en kille snett emot och låna videofilmer. De hade bara två, Nalle Puh och Robin Hood, och trots att vi själva hade Robin Hood så lånade vi alltid båda två. Jag har nu i efterhand funderat över vem det egentligen var som vi lånade av, så jag frågade m&p. Det visade sig att det var en kille som gick på gymnasiet, haha. Jag trodde att han var typ 30.
Men shitpomfritt vad allt var mindre än man kommer ihåg det. Den där überbranta backen som jag cyklade ner för när jag skulle lära mig cykla (vilket slutade i katastrof... inga fötter på tramporna = inte bra... variga sår överallt), var typ.. lika platt som Kiera Knightleys bröst. Och "Stora berget" där vi brukade leka... det var typ en sten. Haha, omg... det var mycket bättre när man var liten.
Want some påskgodis?
Vet ni vad. Jag har övningskört. Det var längesen kan jag meddela. Jag och vati tog en tur igår. Först till Röda korset och lämnade saker, till Lövsta och slängde (andra) saker, Barkarby Oulet för att gå på bok/filmaffären, där jag för övrigt passade på att köpa Amélie från Montmartre för 59 riksdaler. Bra köp (Y). Amélie från Montmartre är en sån film som ALLA som har läst franska har sett, minst en gång. Jag såg den en gång i åttan, en gång i nian och en gång i ettan på gymnasiet. Jäkligt bra, faktiskt. Även om det tog ett tag för mig att inse det.
Men ja, jag gled visst ifrån ämnet. Övningskörning. Vi åkte runt litegrann och jag, med noll lokalsinne, hade ingen jäklans aning om var vi var. Till slut ser jag en skylt som det står "Viby" på... *Viby.. hm.. SOLLENTUNA!* Vi körde runt lite till tills vi kommer till ett radhusområde som jag känner igen. Röda gatan, gula gatan... blandade gatan. Det är där jag växte upp. Fina Malungsvägen 293 i det finaste området i Sollentuna med världens bästa grannar. Vårt lilla gråa hus som stod där bland alla de blåa, röda, turkosa och gula (vi bodde alltså på "blandade gatan"). De andra radhuslängorna hade bara röda hus (röda gatan) eller gula hus (gula gatan). Vi var bäst.
Och våra grannar var så trevliga! Tror att de tyckte om mig och Ida när vi sprang omkring där. Frågade efter gummisnoddar från brevbäraren, ritade fina teckningar och la i folks brevlådor... Vi brukade gå till en kille snett emot och låna videofilmer. De hade bara två, Nalle Puh och Robin Hood, och trots att vi själva hade Robin Hood så lånade vi alltid båda två. Jag har nu i efterhand funderat över vem det egentligen var som vi lånade av, så jag frågade m&p. Det visade sig att det var en kille som gick på gymnasiet, haha. Jag trodde att han var typ 30.
Men shitpomfritt vad allt var mindre än man kommer ihåg det. Den där überbranta backen som jag cyklade ner för när jag skulle lära mig cykla (vilket slutade i katastrof... inga fötter på tramporna = inte bra... variga sår överallt), var typ.. lika platt som Kiera Knightleys bröst. Och "Stora berget" där vi brukade leka... det var typ en sten. Haha, omg... det var mycket bättre när man var liten.
Want some påskgodis?
Kommentarer
Postat av: Elsa
Musiken i den filmen är underbar!! :D
Trackback