Det är med blandade känslor som jag nu raderar Blackebergs gymnasiums hemsida och mitt före detta schema från min samling av internetfavoriter. Kvar blir ett litet tomrum, men snart kommer detta tomrum att fyllas med annat som gör mig glad.

Typ länken till ett jätteroligt klipp på youtube.

Eller till något som kommer ge mig en mer långvarig glädje. Vem vet? Det kommer säkerligen fyllas med något glatt, hur som helst. Och det är väl det som är viktigast för tillfället. För saknaden som jag känner just nu, när den fina gymnasietiden är över, är lite småjobbig. Det finns så många, otroligt bra människor som jag har träffat och som jag inte vill tappa kontakten med, men jag väljer tyvärr att se realistiskt på det och inser att jag troligtvis kommer att göra just det. Tappa kontakten. Jag flyttar ensam till Uppsala, många stannar kvar i Stockholm, några drar till Australien eller USA. Vi kommer träffas några gånger, men inte i närheten av så ofta som jag skulle vilja. Och att se flera av de människor som på sätt och vis har hjälpt mig på min väg genom livet bara försvinna sådär... det är det som gör mig ledsen.

MEN. Än är inte sommarlovet över, det har bara börjat. Så innan alla flyr iväg till världens alla hörn och kanter ska vi ha det så mysigt som det bara går. Vi ska bada, vi ska grilla, vi ska campa, festa, kryssa, gå på bio.. whatever. Bara vi umgås. Och vid slutet av lovet kommer ni hem till min lilla lägenhet i Uppsala.


Jag tog den bilden med flest människor på (som inte är klassfotot.. för det är alltid så fult)