Hemligheten är att använda så många sinnen du kan.

1. Syn - Scanna in pluggpapprena i hjärnan. Sägs vara väldigt effektivt. En av de vanligaste studieteknikerna.

2. Hörsel - Läs papprena högt för dig själv som om du vore ett mongo. Sjung gärna fram orden, då en sång sätter sig bättre i huvudet. När du kommer fram till de viktigare partierna i texten, skrik så högt du kan. Då slinker det lättare in.

3. Känsel - Tafsa på dina pluggpapper. Fokusera på de viktigare delarna. Känn hur det känns när du tar på orden. Kom ihåg känslan och ta fram den igen vid provskrivning.

4. Smak - Genom att äta upp papprena blir allting mycket enklare. Ju färre papper att plugga på, desto mindre stress känner du. Mindre stress gör det lättare att koncentrera sig och därmed även att komma ihåg det lilla du pluggar in.

5. Lukt - För varje viktigt ord du läser, finner du något att lukta på. Lukten av detta något är det enda du behöver lägga på minnet för att komma ihåg det viktiga ordet i fråga (det sägs att lukter är ett av de enklaste sätten att komma ihåg saker på). Bär med dig alla saker du luktat på till provet. Under provets gång tar du upp en sak i taget, luktar på den och kommer ihåg vad du ska. Du är räddad.

Perkele vad kallt det är ute. Jag frös som en skåning i Norrland när jag traskade hemåt för cirkus en timme sedan. Fy bubblan. Det här var fel dag att glömma halsduken Sofia, fel dag.

Jag tycker att Sveriges temperatur kan stanna på ungefär 10 grader. Det är alldeles jättelagom. Skitlagom. Man behöver inte svettas ihjäl när man har tjockisjacka, men inte heller frysa häcken av sig. Alltså - väldigt perfekt. För jag tycker om mina tjockiskläder. De är mysiga. Myyspys. Pumspums. Godnatt!

"Du frågade om jag mådde bra. Nej blev mitt svar. Jag visste att jag ljög."

Idag åt jag en banan.

-- slut på inlägg --



HAHAHA. Nejdå. Där lurade jag er allt. Hohoho, busigt.
I alla fall. Jag åt en banan idag. En väldigt annorlunda banan. Konstig form...:


Detta fick mig att fundera. Det finns tydligen någon "smart" människa någonstans som en gång uppfunnit bananfodralet. Ett fodral i hård plast som ska skydda bananen från öhm... slag från öhm.. onda saker. Så att den inte ska bli brun, fläckig och äcklig.

Ett bananfodral.

Min specialbanan skulle ALDRIG ha fått plats i det där fodralet.

...

Vilken jävla diskriminering! MÅSTE man se ut på ett sätt för att passa in? Vavava? En bra och fin banan är en banan som passar i ett bananfodral. BULLSHIT. Gör något åt detta, Mr. Bananfodralsuppfinnare.



/Ordförande i föreningen "Vi-som-vill-ha-jämlikhet-i-bananvärlden"

Minns ni mina heliumballonger? Från UPP-premiären? Jag blev faktiskt lite besviken på dem. Bara två dagar senare låg de nere på golvet. Snyft. Vårt förhållande tog slut lika kvickt som en iller.

(Då gäller det att dunsta kvickt som en iller, annars kan man drabbas av tjejbaciller. Att mesa runt på tjejers vis, det är döden för varje kis. - Electric Banana Band)

Men så såg jag till min förtjusning att den gröna ballongen var lite starkare än de andra ballongerna:
Den kämpade hårt, där den svävade en halv centimeter ovanför golvet. Bra kämpat, ballong. Bra kämpat. Du gjorde mig stolt.

Jag har fått klagomål från min mutti. "Du skriver för sällan, jag blir besviken varje gång jag går in på din blogg." Brölbrölbröl säger jag om det. Jag har inte haft lust. Heh. Men här kommer väl ett nedrans inlägg då.

Jag fyllde då 17 år i förra veckan. Den 22:a oktober närmare bestämt. I present fick jag den senaste iPod nano, en grön. Asball. Det hängde med tre värdegrejer som gör att jag kan hyra filmer på internet. Allting låg i en gullig påse med texten "Fantastisk Underbar Unik". En liten kudde med samma text fick jag också. Mycket fint, mycket fint. TACK SÅ MYCKET!

Just nu är det höstlov, för de som har missat det. Intressant. Mycket intressant. Väldigt mycket intressant.
... Inte. Jag ska inte göra något speciellt över huvud taget under hela mitt finfina lov. Mitt härliga, en vecka långt-lov. Jag ska sova, se på skräckveckan på TV400, vara med mina små kamrater etc. etc. Myspys.

Jag var inne i staden med Fisken i förra veckan, också. Jag hittade lite sakor som jag köpte. En lila, mysig tröja från Monki, ett linne från Weekday. Lite mer. Örhängen... o.s.v. Inne på BikBok fastnade vi vid accessoarerna ett tag (där Fisken för övrigt köpte ett par bajscoola glasögon, tummen upp för dem). Jag hittade ett halsband med en rolig liten grej på:

ÅH, vad coolt! Ett duschmunstycke! säger jag.
Ehm, Sofia... det är en hörlur... säger Emma.
Hehehe, säger jag. Skitsmart (Y)

Visste NI att :< och :> var samma sak som :( och :D på msn?

... jag hade INGEN aning alls. Över huvud taget. Det tyckte jag var skittufft!

(tack till Doris som upplyste mig om detta)

Varför har jag ingenting att skriva om nuförtiden?
(är nuförtiden ett ord, två ord, eller tre ord?)

....

Jag kanske kan säga att jag börjat skicka in blogginlägg till skolans hemsida. SYOn hade skickat ut ett meddelande till alla om att man skulle "VÅGA BLOGGA!". Så jag tänkte att "wihej, varför inte?". Jag skickade in mitt inlägg "Sofia funderar", och dagen efter låg det uppe. :D Mycket roligt. På en vecka så är det fortfarande bara jag som har skickat in, så jag knåpade ihop ännu ett inlägg. Sofia funderar - Webbadresser. Gå in på hemsidan om några dagar, så får ni läsa ;D

Igår såg jag en gammal dam på bussen. Hon såg exakt ut som Bert Karlsson! Det var lite läskigt. Hon hade dock blont hår och en lila, puffig jacka. Annars var likheten otrolig. Då jag inte kunde ta upp mobilen och ta kort (skulle verka lagom mystiskt) (lagom är ett ord som bara finns i det svenska språket, förresten... om någon ville veta det), så har jag istället ritat en:

Här ser vi alltså Berta Karlsson


Och här är har vi Bert Karlsson. Visst ser ni likheterna?

Jag har varit grinig hela veckan. Jag har irriterat mig på allt och alla, varit allmänt butter och bara velat vara ensam, hemma. Utan någon annan. Jag antar att jag måste säga förlåt för att jag varit så grymt jävla tråkig. Jag har försökt att vara lite glad, lite mig själv åtminstone... ibland... men ja. Sådär, gick väl det. Alla var bara irriterande. Sofia har blivit hela världens lilla ovän.

Men ni borde på samma gång få veta att jag i vanliga fall inte har något emot någon. Den här veckan har bara varit en bajsvecka. Jag hoppas att återkomma till skolan som en normal Sofia i nästa vecka.

Förresten så ser ni mig antagligen inte imorn. Jag är sjuk. Ont i halsen, huvet, feber... Lite i alla fall. 37,8. En grad mer än mitt vanliga. Menmen, vi får se. Febern kanske gått ner tills imorn. Jag tog ju trots allt tempen nu på kvällen... och då brukar man ha högre temperatur...

Öhm.. fasen vilket tråkigt inlägg. Bäst att jag slutar nu. Godnatt!

Jag älskar den serien. Antagligen den bästa tecknade som finns. HAHAHA. Jag kan sitta och garva för mig själv, som en annan idiot. Och eftersom jag ska skriva in några fisroliga citat därifrån, så antar jag att jag måste berätta vad den handlar om först.... annars kommer ingen fatta ett bajs.

Timmy är ett litet mobboffer med rosa mössa. Hans föräldrar är sjukt konstiga och hans barnvakt är djävulen i egen hög person. Han får därför två feföräldrar som han kan önska sig vad som helst av. Cosmo (den gröne) har IQ-mumsmums (och är BAJSrolig), Wanda (rosa) är den smarta av dem. Ingen annan än Timmy får se feerna och därför skiftar de form hela tiden, oftast är de fiskar. Hela serien är full av merderoliga kommentarer. Älska, älska, älska... 

Timmy frågar sin pappa vad han ska äta till frukost... (Cosmo och Wanda är i fiskform)
Timmys pappa: Fisk är bra! Det är mycket protein och lite fett.
Cosmo (till Wanda): Ha! Han har inte sett dig i shorts.



Pappan tittar på fiskskålen.
Wanda (till Cosmo): Han iakttar oss! Va som en fisk, va som en fisk!!!
Cosmo: Öh... MU!


Timmys pappa ska hjälpa Timmy med matteläxan.
Timmys pappa (till Timmy): Det här är en parallello...grej! (ritar en triangel)



Hahahaha. Så grymt jävla roligt.

"Vet du vad som är riktigt mikroskopiskt? Ditt medelbetyg!"


Serien går på Disney Channel och Nickelodeon. NI MÅSTE SE!

Jadu Mållgan. Ett helt inlägg tillägnat dig... hur känns det?

I alla fall. Mållgan hörde av sig för första gången för rätt så längesen:
"Byt, tycker jag" om mitt inlägg "Jag vill ha DIN åsikt (känn dig speciell)".

Jag tänkte dock inte mer på det...


Sedan kom fler och fler kommentarer...
"Jag tror att de menar: "Elefanter är det enda djuret MED BEN SOM ''INNEHÅLLER KÖTT, MUSKLER OCH LEDER'' på jorden som inte kan hoppa." Det utesluter då livsformer såsom mask, manet och myra:) (ALITTERATION, WOOHOO)"

"Haha, du tog min ledtråd. Jag är förresten Alfons osynliga låtsasvän."

"Tänk utanför lådan, beskriv bilden istället!"

"Mållgan glömde bort kanelbullens dag, Mållgan är ledsen."

"SVENSKA SUGER"

o.s.v.

Redan på första kommentaren förstod jag att det var någon i klassen (vi hade precis pratat om alitterationer).
Eftersom hela grejen var lagom flummig började jag misstänka Erik, en lagom flummig person.... Men han nekade, såklart. Jag och Fisken (a.k.a. Emma) funderade vidare... började ropa "MÅLLGAN!" rätt ut för att se om någon reagerade. Gick fram till folk och sa "...Mållgan?". Detta gav nada resultat. Vi började bli jävligt irriterade på denna Mållgan.

Tillslut kommer vi på idén om IP-adressen. Jag ser varenda IP-adress till varje kommentar som skrivs på min blogg. Alla Mållgans kommentarer hade samma IP-adress... varpå vi började leta igenom kommentarer från andra personer för att se om den stämde överens med någon. Självklart inte. Det var även nu som vi kunde utesluta Erik, då en viss Dr Snuggles som älskar Varuhuset kommenterat (kan inte vara någon annan än Erik), och den IP-adressen var inte Mållgans.

Vårt kommentarssökande gjorde att vi kunde utesluta flera stycken, men ändååå... omöjligt att veta vem det var. Men sedan började vi tänka om litegrann. Läsa kommentarerna igen... och lyckades koppla dem till en person. I några dagar väntade vi med att konfrontera honom, tills vi tillslut inte kunde vänta längre och gjorde upp en liten plan.

"SNÄLLASNÄLLASNÄLLA, kan inte du kommentera det här inlägget på min blogg :D:D:D?"

Visst känns det bekant, Mållgan?

Och han GICK PÅ DET. Otroligt roligt. Var helt säker på att han skulle förstå att det var något fuffens på gång. Men jag skyllde på att "Jag tävlar med en bloggkompis om vem som kan få flest kommentarer... öhm...". Och ändå kommenterade han.

IP-adressen stämde överens med Mållgans. Mållgan var avslöjad. Därmed mitt inlägg "Hej Mållgan,".
Senare fick jag en kommentar som visade på att Mållgan förstått att han nu var genomskådad. Haha på dig, du. Ingen vinner över Sofia och Fisken.


Så vem är då Mållgan?
..... Linus.

Idag var jag på... bambambamrammm... GALAPREMIÄREN AV UPP! (den där nya Disney-filmen man sett på reklam hundratals gånger, med den där gulliga lilla scouten... den som verkar så grymt rolig?). I alla fall. Jag blev ditbjuden av Lisa (hon brukar få en massa såna biljetter... härliga bananer!) och TACK säger jag för det, för jag älskar den! Så nedrans bra... är nog en av de bästa av de animerade varianterna. Jag är lite småkär i scouten. Faktiskt.

Eftersom det var en galapremiär så var det lite spejsat... man fick godis, lantchips, blablabla... och efteråt var det brunch på Café Opera. PANNKAKSTÅRTA IS THE SHIT. Jeees... def! När man traskade därifrån fick man ta ballonger också... det är heeelium i dem :D:D:D

Jag vet en sak som inte du vet...

Jag ser IP-adressen till varje kommentar som skrivs på min blogg.


... Tänk på den du.